Den svenska arbetsmarknadsmodellen
Löner och villkor på svensk arbetsmarknad regleras i hög grad genom kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivare, snarare än genom lag. Här förklarar vi hur den svenska modellen fungerar.
Kapitlet handlar om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, om arbete, arbetslöshet, arbetsgivare och arbetstagare. Det handlar också om den privata ekonomin.
Så fungerar arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden kan delas upp i offentlig och privat sektor. Den offentliga sektorn består av verksamheter som staten, regionerna och kommunerna ansvarar för och som finansieras med skatter. Arbeten som sjukvårdspersonal, lärare, barnskötare, polis och brandman hör till den offentliga sektorn. Med den privata sektorn menas alla företag som ägs privat — allt från butiker, restauranger, fabriker och byggföretag till företag som arbetar med juridik, ekonomi och transport.
Fördelningen mellan offentlig och privat sektor på den svenska arbetsmarknaden.
Offentlig sektor (ca 30 %)
- Finansieras via skatten
- Staten, regionerna och kommunerna
- T.ex. sjukvårdspersonal, lärare, barnskötare, polis, brandman
Privat sektor (ca 70 %)
- Alla privatägda företag
- Butiker, restauranger, fabriker, byggföretag
- T.ex. juridik, ekonomi, transport
Arbetsmarknaden ser olika ut i olika delar av Sverige. I stora städer finns många företag inom olika branscher, till exempel inom tjänster och handel. I mindre städer och orter finns ofta industrier som stålverk, pappersbruk eller fabriker som ligger nära nödvändiga naturresurser.
Arbetsmarknadens parter
På arbetsmarknaden finns arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivare anställer och betalar lön till arbetstagarna. Både arbetstagare och arbetsgivare har organiserat sig i egna organisationer för att ta vara på sina intressen på arbetsmarknaden.
De största organisationerna som representerar arbetsmarknadens parter.
Arbetsgivarorganisationer
- Svenskt näringsliv — för privata företag
- Arbetsgivarverket och SKR (Sveriges kommuner och regioner) — för offentliga arbetsplatser
Fackliga centralorganisationer
- Landsorganisationen i Sverige (LO)
- Tjänstemännens centralorganisation (TCO)
- Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)
Fackförbunden arbetar för att de anställda ska få det bättre. De förhandlar om löner med arbetsgivaren och kan hjälpa till om en medlem får problem på arbetet. Inom varje facklig centralorganisation finns många olika fackförbund, och det är de anställda på arbetsplatserna som kan vara medlemmar i fackförbunden.
Kollektivavtal Avtal om löner och arbetsvillkor som fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna förhandlar om och tecknar. De gäller alla anställda på de arbetsplatser som ingår i avtalet.
Förklarat enkelt
I Sverige bestäms löner genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, inte av staten.
Lagar och regler på arbetsmarknaden
Det finns lagar på arbetsmarknaden för att skydda de anställdas rättigheter och skapa en trygg arbetsmiljö. Till exempel finns lagar om arbetstider, arbetsmiljö och semester. Arbetsgivaren måste också betala avgifter till staten för de anställdas pension och sjukförsäkring.
Skatt på arbete Alla som arbetar betalar skatt på sin lön. Hur mycket man betalar beror på inkomsten. Det är olagligt att arbeta utan att betala skatt.
Förklarat enkelt
A-kassan — en försäkring vid arbetslöshet
Arbetslöshetsförsäkringen gör det möjligt för en arbetslös person att ha en inkomst. Arbetslöshetskassan (A-kassan) är en ekonomisk förening som betalar ut pengar till arbetslösa medlemmar. För att få ersättning måste man ha arbetat tillräckligt många timmar under en bestämd period och vara aktivt arbetssökande. Ersättningen från A-kassan finansieras av staten och av medlemmarnas medlemsavgifter.
Privatekonomi i Sverige
Privatekonomi handlar om människors privata inkomster och utgifter. Inkomster kan vara lön eller bidrag, och utgifter är kostnader för till exempel boende, mat och kläder. Lönen i Sverige är ganska hög jämfört med många andra länder. Hur mycket man tjänar beror på yrke, utbildning, erfarenhet och bransch. Staten ger också pengar genom socialförsäkringar som till exempel pension, sjukpenning och barnbidrag.
Människor kan spara pengar på bankkonton, i fonder eller aktier. Många tar lån från banken för att köpa bostad eller bil. Under de senaste decennierna har bostadspriserna i många delar av Sverige stigit kraftigt, så bostadslån är därför ofta en stor del av privatekonomin. Det är också vanligt att köpa saker på kredit, till exempel med kreditkort, men räntan är ofta hög på sådana lån.
Kronofogdemyndigheten Statlig myndighet som ser till att skulder blir betalda. Myndigheten kan också hjälpa personer med stora skulder att få ordning på ekonomin, det kallas för skuldsanering.
Förklarat enkelt
Alla som har haft en inkomst under året ska deklarera sin inkomst till Skatteverket.
I vardagen
En person blir arbetslös efter att ha arbetat i flera år och är medlem i sin A-kassa. Vad krävs för att personen ska kunna få ersättning från A-kassan?
Personen måste ha arbetat tillräckligt många timmar under en bestämd period och vara aktivt arbetssökande. Ersättningen finansieras av staten och av medlemmarnas medlemsavgifter.
Kontrollera din kunskap
Träna på arbetsmarknad och privatekonomi
- Vem bestämmer löner och arbetsvillkor i Sverige, enligt den svenska modellen?
- Vad är A-kassan?
- Vad kan Kronofogdemyndigheten hjälpa en person med stora skulder att göra?
- Vilka av följande organisationer representerar arbetsgivare?
- Vad krävs för att en arbetslös person ska få ersättning från A-kassan?
Så lär du dig bäst: läs kapitlet, träna med quiz eller kort, och kom tillbaka om några dagar och repetera det du missade.
Källa
Universitets- och högskolerådet (UHR) — Läs originalinformationen