Demokrati och det svenska statsskicket
Sverige är en demokrati med allmän och lika rösträtt. Väljarna utser riksdagen, som stiftar lagar och utser regeringen. Här går vi igenom hur makten är organiserad och hur du som medborgare kan påverka.
Demokrati är ett system som innebär att folket styr genom fria och rättvisa val. Alla har rätt att påverka samhället och att engagera sig politiskt. Alla är lika inför lagen.
Demokrati betyder folkstyre
Demokrati Ett politiskt system där makten utgår från folket och medborgarna har möjlighet att påverka beslut. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Medborgarna ska kunna välja mellan flera olika politiska alternativ, och de som får makten ska kunna bytas ut.
Förklarat enkelt
Fria val betyder att alla som har rätt att rösta har en röst var och kan uttrycka sina åsikter utan hot eller tvång. Det ska finnas flera partier att rösta på. Valen ska vara hemliga, och man har också rätt att inte delta i valet.
Alla människor, grupper och partier har rätt att försöka övertyga andra om sina politiska idéer. Alla har yttrandefrihet — rätt att skriva och säga vad de tycker.
En viktig förutsättning för demokrati är att lagarna gäller för alla i Sverige. Ingen får dömas utan en rättvis rättegång. Det kallas för rättssäkerhet.
En stark demokrati
För att en demokrati ska fungera behöver alla ta ansvar. Utbildningen i Sverige bygger på demokratiska värderingar — elever i grundskolan får lära sig om sina rättigheter, hur samhället fungerar och varför det är viktigt att delta i samhällslivet och rösta. Demokratin blir starkare när många röstar, engagerar sig och skaffar sig kunskap om samhällsfrågor.
I vardagen
För att påverka och delta i samhället kan man till exempel: rösta i politiska val, bli medlem i ett politiskt parti eller en förening, kontakta politiker, demonstrera, starta eller skriva på en namninsamling, diskutera politik med andra, kontakta journalister eller skriva debattartiklar, påverka på sin arbetsplats genom fackföreningar, eller lämna synpunkter till sin kommun.
Hot mot demokratin
Ett lågt valdeltagande är ett problem som kan påverka demokratin — det kan leda till att människor får mindre möjligheter att påverka politiska beslut i sin vardag, och kan bero på att människor inte litar på politiker eller känner att deras röst inte gör någon skillnad. Det kan i sin tur öka skillnaderna mellan olika grupper i samhället.
Ett annat problem är att falsk information och hat sprids, till exempel på sociala medier, för att skapa konflikter i samhället. Ibland hotas politiker, journalister och andra som pratar om samhällsfrågor, vilket kan skrämma dem från att delta i den demokratiska debatten.
Segregation och integration
Segregation och integration beskriver motsatta mönster i samhället.
Segregation
- Människor lever åtskilda beroende på inkomst eller etnisk bakgrund
- Kan leda till olika tillgång till samhällsservice och kultur
- Kan försvaga förtroendet för myndigheter och det politiska engagemanget
Integration
- Människor med olika bakgrund och ekonomi lever närmare varandra
- Människor känner sig delaktiga i samhället
Ett segregerat samhälle kan försvaga demokratin. För att motverka segregation och underlätta integration brukar politiker till exempel föreslå språkutbildning och att det ska finnas olika typer av bostäder i ett område.
Maktdelning — ingen har all makt själv
Tre makter som kontrollerar varandra.
Kontrollera dig själv
Träna på sveriges demokratiska system
- Vad är skillnaden mellan yttrandefrihet och rättssäkerhet, som båda är förutsättningar för demokrati?
- Ta ställning till påståendet: "Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder envälde." Vad stämmer?
- Vad är skillnaden mellan effekten av lågt valdeltagande och effekten av att fler engagerar sig och skaffar kunskap om samhällsfrågor?
- Vad är ett exempel på ett lågt valdeltagande som problem för demokratin?
- Vad är skillnaden mellan segregation och integration?
Så lär du dig bäst: läs kapitlet, träna med quiz eller kort, och kom tillbaka om några dagar och repetera det du missade.
Källa
Universitets- och högskolerådet (UHR) — Läs originalinformationen